Mawi

Hej!

Mitt liv suger just nu.
Det är därför den har blogg pausen har varit. Ingen av oss har orkat blogg för allt har bara sjunkit. Kaos.. Det är va det är i mitt liv just nu.

Varför?

Jag gillar inte min skola, för att jag känner att jag inte kan vara mig själv där.

Jag är väldigt sträng när det gäller mitt utseende. För några månader sedan så var jag 169 cm och jag vägde 50 kg. Jag tyckte jag var tjock. Men sedan blev jag jätte sjuk och gick ner 10 kg på en vecka. Då insåg jag att jag MÅSTE gå upp i vikt. Så nu kämpar jag på att bli "tjockare", men det är svårt eftersom jag tycker alla andra är så mycket finare och smalare en vad jag är. För själv tycker jag fortfarade att jag inte är särskilt smal och grejen är den att jag går inte upp i vikt igen. Jag äter och äter, men tjockare blir jag inte.

När folk säger att jag är fin idag, eller att jag är fin utan smink blir jag jätteglad.
Det är bara för att jag hör det väldigt sällan.
Visst, jag hör det ofta hemma. Men att ens föräldrar säger att man är vacker känns ganska normalt. Jag tar inte riktigt åt mig av det. Eftersom att det är min mamma och pappa så tror jag inte riktigt på dom.

Jag hör det inte från någon förutom mina föräldrar och det har sänkt mitt självförtroende att inte få höra att man är t.ex vacker. Fast... jag kanske inte är vacker heller?

Jag försöker inse att jag är fin även om folk inte säger det till mig.

Förut gick jag alltid till skolan utan smink, men nu har mitt självförtroende sänkts så att jag går i smink varje dag i skolan. Jag tycker bara det är meningslöst igentligen. Jag tycker faktiskt att jag är rätt fin utan smink också. Jag ser ok ut utan smink.
Men i en värld där alla sminkar sig vill man inte vara den ända som inte gör det.

Men jag ska börja tänka på det mer. Vad är det igentligen för fel med att inte ha smink? Man ser ju nästan likadan ut med som utan smink. Folk får helt enkelt börja acceptera mig som jag är. I min förra skola blev jag accepterad för den jag var, men på den skolan som jag går på nu är jag inte det längre.


Jag brukade vara stark, men skolan har brutit ner det starka och gjort mig till en svag tjej. Jag är bra på att gömma tankar, men jag har svårt att inte visa vad jag känner. Jag sitter jätte gärna och pratar med kompisar eller mina föräldrar om allt.

I min klass klassar man folk som tönt, populär m.m
Jag fattar inte varför. Varför ska någon vara så himla cool och någon inte? Alla är lika värda.

Så, nu vet ni en liiten del av varför jag är så deppig.

Puss på er/Kornelia