Till skolan

Hehej!

Nu är jag på väg till skolan som en ny Kornelia. :D
Jag har inget smink på mig och jag har bestämt mig för att skita i vad alla andra tycker. Jag får vara precis hur galen jag vill.
Om alla vill behandla mig som skit så är det bara dom som är omogna. Och vem bryr sig om några omogna skitstövlar? Inte jag iaf. Nu börjar vi snart.


Kram Kornelia

 


Förklaring..

Hej!

Mitt liv suger just nu.
Det är därför den har blogg pausen har varit. Ingen av oss har orkat blogg för allt har bara sjunkit. Kaos.. Det är va det är i mitt liv just nu.

Varför?

Jag gillar inte min skola, för att jag känner att jag inte kan vara mig själv där.

Jag är väldigt sträng när det gäller mitt utseende. För några månader sedan så var jag 169 cm och jag vägde 50 kg. Jag tyckte jag var tjock. Men sedan blev jag jätte sjuk och gick ner 10 kg på en vecka. Då insåg jag att jag MÅSTE gå upp i vikt. Så nu kämpar jag på att bli "tjockare", men det är svårt eftersom jag tycker alla andra är så mycket finare och smalare en vad jag är. För själv tycker jag fortfarade att jag inte är särskilt smal och grejen är den att jag går inte upp i vikt igen. Jag äter och äter, men tjockare blir jag inte.

När folk säger att jag är fin idag, eller att jag är fin utan smink blir jag jätteglad.
Det är bara för att jag hör det väldigt sällan.
Visst, jag hör det ofta hemma. Men att ens föräldrar säger att man är vacker känns ganska normalt. Jag tar inte riktigt åt mig av det. Eftersom att det är min mamma och pappa så tror jag inte riktigt på dom.

Jag hör det inte från någon förutom mina föräldrar och det har sänkt mitt självförtroende att inte få höra att man är t.ex vacker. Fast... jag kanske inte är vacker heller?

Jag försöker inse att jag är fin även om folk inte säger det till mig.

Förut gick jag alltid till skolan utan smink, men nu har mitt självförtroende sänkts så att jag går i smink varje dag i skolan. Jag tycker bara det är meningslöst igentligen. Jag tycker faktiskt att jag är rätt fin utan smink också. Jag ser ok ut utan smink.
Men i en värld där alla sminkar sig vill man inte vara den ända som inte gör det.

Men jag ska börja tänka på det mer. Vad är det igentligen för fel med att inte ha smink? Man ser ju nästan likadan ut med som utan smink. Folk får helt enkelt börja acceptera mig som jag är. I min förra skola blev jag accepterad för den jag var, men på den skolan som jag går på nu är jag inte det längre.


Jag brukade vara stark, men skolan har brutit ner det starka och gjort mig till en svag tjej. Jag är bra på att gömma tankar, men jag har svårt att inte visa vad jag känner. Jag sitter jätte gärna och pratar med kompisar eller mina föräldrar om allt.

I min klass klassar man folk som tönt, populär m.m
Jag fattar inte varför. Varför ska någon vara så himla cool och någon inte? Alla är lika värda.

Så, nu vet ni en liiten del av varför jag är så deppig.

Puss på er/Kornelia

 


"Hej korven!"

Hej igen!
Nu har jag precis sovit i ungifär två timmar.
Jag mår fortfarande skit dåligt och ska vara hemma från skolan i morgon också.
Emma åkte precis och Mimmi ligger bredvid mig här i soffan och sover. Hon är så gullig, världens bästa lillasyster.
Igår så sov jag i mammas säng för hon ville ha koll på mig under natten eftersom att jag hade så hög feber, då var Mimmi så himla gullig för när vi skulle försöka sova så sa jag att jag var kokhet i ansiktet och då så satte hon sig upp och började blåsa kall luft på mig.
Nu kanske ni tänker: Men hallå, vad är det för specielt när ens lillasyster blåser lite kall luft på en. Men när nån visar att dom bryr sig om en så blir man så himla glad, dom behöver inte göra nått stort.
Bara att nån säger "krya på dig" när man är sjuk gör så att man mår lite bättre, eller att nån säger "Har du nya kläder? Gud vad fina."
Det är sånna där småsaker som är viktiga att säga/göra annars kanske ingen vill vara med en bara för att dom inte känner sig speciella.

Man kan inte bara få, man måste ge också
Kram//Kornelia

Börja tänk på andra en dig själv!

Hej!
Nu när Emma har bott/bor här så har jag börjat förstå att alla har inte föräldrar som bryr sig. Det finns barn som har föräldrar som är psykiskt sjuka eller föräldrar som helt enkelt inte kan ta hand om sina barn.
När man sitter där med sina föräldrar känns det ju så självklart att alla har det så, men så är det verkligen inte. Tänk på dom som aldrig firat en riktig jul kanske att den enda jul dom har firat har varit att dom suttit ensamma på
t. ex Burger King.
Vi måste börja tänka på vad vi har och inte på det vi inte har.
När du klagar på att det är äcklig mat i skolan, tänk då på att det är tusentals barn i Afrika som svälter.
När du klagar på din äckliga hy, tänk då på att det är hundratals människor som dör i sjukdommar.
När du inte får det du vill ha, så finns det tusentals som skulle vara nöjda med en sak. i ditt rum, din säng.
Jag har börjat tänka mer på detta och det tycker jag att ni också ska göra, om ni inte redan gör det.
En sak till också: Man ska inte dömma folk efter deras bakrund. Du kan ju vara bästavän med nån som varit alkoholist eller som snodde saker förut. Men folk kan faktiskt bättra sig. Folk kan glömma det förflutna och börja om. Så om du nån gång skulle träffa någon som t.ex har tagit droger upprepade gånger så ska du inte se personen som den han/hon var då, för länge sedan. Se personen som den han/hon är nu.
Jag skriver inte den här texten för att det ska värka som att jag är värsta smarta tjejen utan för att jag har börjat tänka på detta och det tycker jag att ni ska göra också.
Kram//kornelia

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!